"Landets museer ändrar kurs"

I bästa Nordkoreansk anda vill nu Sveriges museer, på skattebetalarnas bekostnad, göra sitt för att skapa sammanhållning och gemenskap i det nya globaliserade Sverige.

Om vi bortser från den moraliska frågan om museer verkligen ska finansieras med statens våldsmonopol, dvs. med vapen i hand, så kan man tycka att museernas uppgift borde vara enkel; att ge en så objektiv bild som möjligt av Sveriges historia, och av de folk som levt här genom tiderna.

Men när det kommer till en ideologiskt driven förmyndarstat är ingenting enkelt.

Den historia som idag skildras på landets museer är enligt en rapport av den statliga förvaltningsmyndigheten Riksutställningar ett ”stort hinder för ökad mångfald”.

Rapporten menar att ”svenska museer inte speglar ’det mångkulturella Sverige’ – det vill säga alla svenskar” och att det är ”ett resultat av en omfattande strukturell diskriminering”.

Jag tror de som skrivit rapporten överskattar museernas roll i en invandrares beslut att stanna i Sverige för gott.

Än vilket land man talar om i världen så tror jag inte någon invandrare har flytt landet på grund av att han kände sig kränkt när han inte hittade sina förfäders ben på stadens lokala museum.

Varför inte istället skildra vår historia som den är; en historia om extrem fattigdom och hårt arbete i jakten på frihet och lycka.

Välståndet i detta land skapades inte av socialdemokratin, och det skapades inte på ett år eller ens ett århundrade, utan det är ett resultat av tusentals år av slit med att förvandla vildmark till åker, malm till järn och skog till virke.

Det om något skulle skicka rätt signaler till människor som söker sig hit med förhoppningar om att skapa sig ett bättre liv. Det kräver hårt arbete på frihetens grund.

Men nu är det inte vilket land som helst vi pratar om utan Sverige, fablernas land.

Det gamla museiberättandet är föråldrat och kan inte tas med in i framtiden, menar Ulrica Grubbström, vd på Västerbottens museum (P1-inslag, 7/3):

”Vi kanske måste släppa 1800-talsbondgården och fundera på om vi kan nyttja husen och berätta andra berättelser”

Till exempel så föreslår Musei-VD:n att bondefamiljens gamla byggnader kan användas för att skildra “socialhistoria” ellr “genusperspektiv”.

Som tips till studiebesök för Ulrica och resten av landets musei-chefer kan jag föreslå ett besök till den Demokratiska folkrepubliken Korea och deras Korean Revolution Museum och Victorious Fatherland Liberation War Museum, där barnen från tidig ålder fostras in i den nordkoreanska gemenskapen.

Victorious Fatherland Liberation War Museum
En väggmålning från Victorious Fatherland Liberation War Museum i Nordkorea. Ett museum i nationens tjänst.

I det demokratiska Nordkorea är det den Store Ledaren som enar landet. I det demokratiska Sverige är det Värdegrunden™. Jämförelsen kan tyckas extrem, men både Nordkorea och Sverige är faktiskt extrema relativt till omvärlden.

Med det sagt är jag så klart väldigt glad att jag föddes i Sverige och inte i Nordkorea, för i Sverige är yttrandefriheten fortfarande relativt stark. Visst, man kan förlora jobbet eller vänner om man uttrycker fel åsikt eller delar en länk från fel sida, men man blir inte kastad i fängelse eller skickad på värdegrundsjustering – inte än så länge i alla fall.

Kim Il Sung och Kim Jong Un med nationens barn
Kim Il Sung och Kim Jong Un med nationens barn. Tro om också Nordkorea har ”gratis” inträde till sina museer?

Rapporten från Riksutställningar nämner också att ”det i vissa grupper finns en besvikelse över att förändringsarbetet på museerna går för långsamt”. Många människor har ”uttryckt former av tröstlöshet eller ilska” över känslan att förändringen inte blir av. De kanske rent av känner sig kränkta.

Men om det är någon institution där förändringar borde få ta tid, där man inte ska ha allt för bråttom att ändra på saker, så är det väl ändå på ett museum?

"Tusen personer hackar på onskans grenar för varje person som hugger mot roten."
- Henry David Thoreau (1817 - 1862)

Solidaritet

Beskatta hans mark, beskatta hans hus, beskatta både brädor och grus.
Beskatta hans traktor, beskatta hans häst, lär honom att skatt är bäst.
Beskatta hans jobb, beskatta hans lön, han jobbar ändå på under stånk och stön!
Beskatta hans ko, beskatta hans gröda, beskatta hans vatten, beskatta hans föda.
Beskatta hans slipsar, beskatta hans hatt, beskatta något mer bara därför att.
Beskatta hans tobak, beskatta hans sprit, beskatta hans nöjen, beskatta hans skit.
Beskatta hans bil, beskatta hans vin, beskatta hans cykel, beskatta hans bensin.
Beskatta allt han äger och svara hans ilska med att allt blir lättare utan hans trilska
När han skriker och klagar; beskatta honom mer, beskatta honom så han bönar och ber
Bry dig ej om hans vädjande skri, det kostar faktiskt att vara fri!
Beskatta hans kista, beskatta hans gravsten, beskatta jorden som håller hans ben
Sätt dessa ord på hans grav: Krossad av skatter, dog som slav.
När han är borta, tacka för solidariteten och lyft på hatten. Sörj han slapp undan arvsskatten.

Den här dikten har jag anpassat till svenskan från det engelska originalet med okänd författare. Här är originalet (som jag gillar ännu mer):
Tax his land, tax his bed, tax the table at which he’s fed.
Tax his tractor, tax his mule, teach him taxes are the rule.
Tax his work, tax his pay, he works for peanuts anyway!
Tax his cow, tax his goat, tax his pants, tax his coat.
Tax his ties, tax his shirt, tax his work, tax his dirt.
Tax his tobacco, tax his drink, tax him if he tries to think.
Tax his cigars, tax his beers, if he cries tax his tears.
Tax his car, tax his gas, find other ways to tax his ass.
Tax all he has then let him know, that you won’t be done till he has no dough.
When he screams and hollers; then tax him some more, tax him till he’s good and sore.
Then tax his coffin, tax his grave, tax the sod in which he’s laid.
Put these words upon his tomb, taxes drove me to my doom.
When he’s gone, do not relax, its time to apply the inheritance tax.

Från boken "Planeter vi kommer ihåg"

”Tack vare det dysfunktionella monetära system som tilläts vara grunden för deras samhälle och kultur, spenderade dessa människor sina dagar med att tillverka och byta saker med varandra i ständigt ökande takt, tills ekonomin och naturen inte klarade mer och den mänskliga civilisationen kollapsade under sin ironiskt nog imaginära tyngd”

Från boken ”Planeter vi kommer ihåg”, en bästsäljare i galaxen. Utgiven i början på 2000-talet (räknat i jordår).

(Av min vän Andreas Söderlund)

Tänk om…?

Vad skulle du göra med all din lediga tid om pengar inte var ett problem?

Tänk om du, jag, och resten av mänskligheten inte behövde spendera majoriteten av vår livsenergi på att…

  • …sätta mat på bordet
  • …släcka törsten
  • …klä oss
  • …skaffa tak över huvudet
  • …generera elektricitet för våra prylar
  • …hålla oss säkra från brottslingarna innanför och utanför statens apparatur

Föreställ dig om du och varje person i din familj bara hade behövt spendera en eller två timmar per dag för att säkerställa era grundläggande behov.

Föreställ dig en verklighet där tid, moder natur och en gnutta modern teknologi tillsammans gör det mesta av arbetet gratis, på ett decentraliserad, resilient och hållbart sätt.

En verklighet där vi som individer har höjt oss över den primitiva 9-5 kampen för överlevnad som den nuvarande ”moderna” civilisationen bygger på.

Detta är framtiden ser jag för mänskligheten.

Det är nästa nivå, och det är dit jag är på väg.

Det här är ingen dröm eller utopi. All kunskap som behövs för att bygga den verkligheten finns redan. Några få modiga individer visar redan vägen.

Mer om det här tankeexperimentet kommer, men tills dess vore det kul att höra ditt svar på den här frågan:

Vad skulle du göra med all din lediga tid om pengar inte var ett problem?

Det mest rebelliska en frihetskämpe kan göra i dagens Sverige

Bruka denna rätt, och om dagen kommer när fogden knackar på dörren med skäppan i hand, släpp icke rätten ifrån dig!

Den svenska regimen i Stockholm har aldrig haft större kontroll över sina undersåtar än idag (även om tyrannen Gustav Vasa var en hejare på förtryck han också).

Politikerna har ena handen i våra plånböcker, och med andra handen dikterar dom vad vi ska äta och dricka, dom bestämmer över hur vi reser, hur ”goda medborgare” ska tänka och tycka, och inte minst bestämmer dom över vilka kunskaper och värderingar som våra barn ska få intutade i sig.

Men det finns en frihet som den svenska regimen inte längre bekämpar.

Det är friheten att bruka sin egen jord, och skörda frukterna av ens arbete.

Att odla sin egen mat är en av få sysselsättningar idag där du faktiskt får behålla alla frukter av ditt arbete.

Om du gör ett aktieklipp så vill dom ha ”sin” del av kakan vid försäljning.

Om din bostad stigit i värde så vill dom ha ”sin” del av kakan vid försäljning.

Och det senaste är att dom nu också vill ha ”sin” del av kakan om du som företagare genererar din egen solenergi på taket.

Men den potatis du skördar, den får du behålla.

Inte en enda potatis kommer någon fogde att smaska i sig. Den kommer inte heller gå till att sponsra någon statsvurmande aftonblaska eller propagandaorganet SVT, eller till någon politikerpension, eller till att göda nya stormaktsambitioner.

De potatisarna är dina att behålla, och detta är självklart din naturliga rätt.

Men det har inte alltid varit så.

Förr när fogden kom till byn fick bonden se på hur fogden stack ner sin skäppa i kornsäcken och mäta upp hur mycket av bondens korn som tillhörde staten. Det spelade ingen roll om bonden haft en dålig skörd och fick äta barkbröd hela vintern, staten skulle ha sitt ändå.

Fogden tog också sin beskärda del av andra skörder som t.ex. vete, smör, potatis, fläsk, med mera. Och nåde den som blev påkommen att gömma undan lite korn i en stenröse för att kunna klara vintern bättre. Stöld från kronan! Skattesmitare!

På det kom också kyrkans tionde, där en tiondel av böndernas produktion skulle gå till kyrkan.

”Enligt Upplandslagen från 1350 betalades sädestiondet med råg, vete, lin, hampa, rovor, ärtor, bönor och humle. Kvicktiondet kunde betalas med grisar, gäss, kalvar, lamm, fisk och gråverk (ekorrens vinterpäls).” – Wikipedia

År 1527 centraliserades förtrycket av allmogen då Gustav Vasa (vem annars?) tog ifrån kyrkan rätten att förfoga över 2/3 av tiondet, och sen dess har staten över århundradena förfinat sitt förtryck och utsugande av allmogen. Efter att penninghushållningen tog främsta rummet i Sverige övergick Stockholmsregimen allt mer till att kräva betalning i reda pengar från Sveriges folk, och idag får du det svårt om du försöker betala skatten med ett gödsvin.

Det här har öppnat en möjlighet för oss frihetliga människor i Sverige att ta tillbaka den uråldriga rätt som alltid varit vår; rätten att behålla hela frukten av vårt arbete.

Att ta tillbaka den friheten börjar med att plantera något i jorden. Spelar ingen roll om det är en potatis, ett äppelträd eller bara en kruksallad i fönstret. Man kan börja hur blygsamt eller ambitiöst som man vill.

Det kan komma en dag när fogden än en gång börjar stryka runt byarna för att se till att invånarna inte gömmer några rovor i stenröset, men jag har en föraning om att de inte kommer få det lika lätt då som förr i tiden. För det gör ondare att förlora en frihet man redan haft än att leva utan en frihet man aldrig upplevt.

Så håll dig vid din rätt att behålla frukten av ditt jordliga arbete. Bruka rätten, och om dagen kommer när fogden knackar på dörren med skäppan i hand, släpp icke rätten ifrån dig!

(Om du vill läsa en bra bok som inspirerade mig att skriva det här läs då ”Rid i natt!” av Vilhelm Moberg, en bok om och för frihetligt folk)

 

Bok: Att skapa en skogsträdgård

Creating a Forest GardenJag slog till igår och beställde (ännu) en bok om permakultur, mer specifikt om hur man anlägger en skogsträdgård. Creating a Forest Garden av Martin Crawford är en av de nyare böckerna om just skogsträdgårdar, och den är också utvald som kursmaterial på Sveriges enda 72-timmars skogsträdgårdskurs i Puttmyra skogsträdgård, som arrangeras av Permakultur Stjärnsund.

Som boken beskrivs på Skogsträdgårdsbloggen:

Den här boken är perfekt för att komma igång med sin egen skogsträdgård. Författaren är en mästare på att hitta kärnan i saker och ting och har reducerat beskrivningen av skogsträdgårdens skapandeprocess till det som verkligen behövs. Mer än halva boken utgörs av vackra, informativa växtprofiler, resten beskriver de olika stegen i att planera, anlägga och sköta en skogsträdgård.

Jag längtar tills den dimper ner i brevlådan!

Dagens beställningar till odlingarna

Idag har jag shoppat lite från England till odlingarna. Här är det jag beställt:

En hög med Air-pots

Jag blev introducerad till Air-pots i en video med permakultur-experten Geoff Lawton som höll i certifieringskursen i permakulturdesign som jag deltog i 2013, och jag tänkte att jag bara måste testa dom nu när jag har gott om plats att odla på.

Jag har beställt en hög med 1 L krukor direkt från Air-pot.com till att omplantera tomater, chili och paprika tills dom ska planteras ut i jorden i växthuset.

Här ser du hur air-pots fungerar:

Eftersom jag är vetenskapligt lagd så kommer jag också göra ett test och plantera några tomatplantor i vanliga krukor och några i air-pots, och sen jämföra tillväxten.

Den här krukan gillas av plantskolor världen över för att den uppmuntrar tillväxten av hälsosamma rötter. Istället för att få en ”rotklump” så växer rötterna ut mot hålen i krukan och när dom kommer i kontakt med luft slutar dom växa, och istället växer nya rötter ut från stammen.

20st Comfrey / Vallört ”Bocking 14”

Comfrey, eller vallört, är känd sedan länge som medicinalväxt, men också för att det är en fantastisk planta för gröngödsling och att slänga på komposten. Den har djupa rötter som drar upp näringsämnen från långt ner i jorden, som sen kommer andra växter tillgodo när man gödslar med bladen.

En Comfrey "Bocking 14" planta
En Comfrey "Bocking 14" planta

Vad är då ”Bocking 14”? Det är en speciell comfrey sort som är steril, dvs. den kan inte föröka sig genom sina frön. Vallört gillar att växa och kan lätt ta över en trädgård, så med en steril sort får man mycket bättre kontroll över spridningen. Vill man ha fler plantor förökar man den genom att dela roten.

Om du vill läsa mer om comfrey rekommenderar jag det här inlägget hos Skogsträdgårdsbloggen, och det här om du vill läsa mer om comfrey som medicinalväxt.

Jag förbokade rotsticklingar från The Organic Gardening Catalogue i England med leverans från början av Maj, och 20 rotsticklingar kostade ~250kr inklusive frakt. Det är första gången jag beställer därifrån så det är en liten chansning, men det var det enda stället jag kunde hitta som sålde ”Bocking 14” och som såg någorlunda seriöst ut.

Som Skogsträdgårdsbloggen nämner kan man också köpa från Agroforestry Research Trust i England och från Skogsträdgårdsshoppen, men båda ställena är slutsålda för i år.

Nytt år, nya utmaningar

Ett tjockt lager snö har begravt odlingsbäddarna och resten av gården nu, men det hindrar mig inte från att fundera över vilka fröer jag ska stoppa i jorden till våren. Det är inte så länge tills tomatfrön och annat ska förkultiveras…

Vi kommer nog försöka begränsa oss i år och hålla oss till en eller två varianter av varje sort, t.ex. en tidig och en sen morotssort, så vi inte försöker odla 10 olika sorter och inte hinner med eller kan hålla isär dom.

Jag vill hellre testa att odla så många olika grönsakstyper som möjligt. Broccoli är nog det jag ser fram emot mest att testa! Sparris också, men det kan ta några år innan man får riktig skörd har jag förstått. Mitt mål är att bli helt självförsörjande på sparris under sommarmånaderna, för det går åt en del till min risotto!

Så jag tillbringar just nu en hel del tid på Runåbergs Fröer och i ett kalkylblad för att planera tidiga och sena sorter av diverse grönsaker, kryddor, osv.

Just ja, vi har skaffat höns också!

Tuppen Anton, med Beatrice i bakgrunden
Tuppen Anton, med Beatrice i bakgrunden

Vi fick chansen att adoptera två hönor och en tupp av sorten Hedemora, så det blev bråttom att rusta upp det gamla stallet. Vi är riktigt nöjda med vad vi åstadkom på två veckor, och Anton, Jill och Beatrice verkar stormtrivas. Senaste två veckorna har dom levererat runt 1.5 ägg per dag! Vi väntade oss inte ägg föränn till våren så det är en glad överraskning.

En annan sak jag ser fram emot är tunnelväxthuset, också känt som en ”polytunnel”, som jag kommer att investera i. Man får bra mycket mer yta för pengarna jämfört med ett glasväxthus. Nackdelen är att livslängden på plasten är lägre och kan stå emot solens UV-strålning ett par år innan den ger upp, jämfört med glas eller isolerplast som kan hålla i princip hur länge som helst (dock ej mot fotbollar eller snöras).

Det kommer bli en polytunnel från First Tunnels i England, och storleken lär hamna på 3-4 meter brett och 10-15 meter långt. Så här ser en så kallad polytunnel ut:

Polytunnel

Fredagskalas hos fåglarna

Snart hänger hela kaffeservisen i rönnbärsträdet, nytt för idag blev en gammal sockerkaksform med kokosfett och fågelfrö.

Recept på fågelmaten till en hel kakform är:

Ca 250 gram kokosfett
9 dl vildfågelmix

Smält kokosfettet, tillsätt fågelfrö, häll sedan i formen, om du vill ha några ”sittpinnar” till fåglarna peta då i dem nu (jag använde mig av vanliga skruvar) och låt sedan stelna.

Alla former fungerar, vi har använt kaffekoppar, sockerkaksform osv.

Fågelmat

Planen för gården

Jag tog en panorama-bild från taket idag för att få en bra överblicksbild att jobba med när jag planerar nästa säsongs odlingar. Klicka för att få en stor bild.

Gårdsplanen
Gårdsplanen, som är rätt så stenig.

Vi kommer nog vilja utöka odlingarna framöver och då är gårdsplanen en helt okej plats för att odla i pallkragar, även fast två björkar skymmer solen en del på dagen. Sen mot ladugården mellan dom två dörrarna går tankarna kring en lång sittbänk och in mot gårdsplanen ett utekök och gott om sittplatser runt grillringen, och själv drömmer jag om en vedeldad uteugn.

Sen ser man till höger på ladugården den gamla hönsgården som vi kommer bygga upp igen till nästa vår, för då ska höns flytta in på gården!

Åkern
Åkern

Vyn över gamla rabatter, fruktträd och åkern. På åkern ser jag över möjligheterna att plantera massvis med fruktträd och bärbuskar nästan ända ner till vägen. Äpplen, päron, körsbär, plommon, svartvinbär, hallon, krusbär, havtorn, björnbär, m.m. Försiktigt räknat bör det få plats 50 fruktträd och många, många fler bärbuskar.

Planen för odlingarna
Planen för odlingarna

Och här ser du planen, i alla fall som den är i huvudet just nu.

Från vänster: Rött = husbehovsodling av diverse grönsaker och rotfrukter. Blått = Mer odling av grönsaker, kryddväxter och medicinalväxter. Orange = potatisland. Turkos = mycket fult ritat bågväxthus. Lila = rader av fruktträd och bärbuskar.

Jag har ju en del tid att fundera på det här, är lite osäker på placeringen av växthuset. Etapp 1 är de röda och orange odlingarna som kommer sättas i verket nästa odlingssäsong. Taggad!

Vad tycks?