6 goda saker du kan göra av björksav

Björken har spelat en viktig roll för självhushållande folk genom årtusendena, så också för de nordiska folken. Näver fungerade som en viktig takmaterial, och också för att göra vattentäta men lätta kanoter, skålar, korgar och mycket mer. Björken gav också ved, kvistar för att göra kvastar, tjära eller ”rysk olja” för att använda som ett lim, blad och knoppar som används inom folkmedicinen , och sist men inte minst ger trädet ett rikligt utbud av björksav varje vår.

Video: Jonna Jinton samlar och avnjuter färsk björksav.

Björksav har traditionellt varit en källa av näring på våren i boreala regioner på norra halvklotet . Den berömda arabiska resenären Ahmad ibn Fadlān observerade så tidigt som 921 att de turkisk-talande Bolgars längs floden Volga drack jäst björksav.

Brist på mat i början av våren, i det så kallade ”hungergapet”, förekom ofta i norra Europa fram till slutet av 1800-talet. Det gjorde att de extra näringsämnena och den söta smaken av björksav var ett välkommet tillskott efter en lång vinter. Och på platser där vattenkällor var sällsynta var björksav den enda drycken för herdar.

“Under den sista riktiga hungersnöden i Sverige, 1867, användes björksav mycket i södra Sverige till brödbakning, gröt och måltidsdryck. Björken kallades därför ”fattig mans ko” enligt en källa från södra Sverige.” (Uses of tree saps in northern and eastern parts of Europe, s. 345)

Björksav samlas bara på vårvintern och våren när saven flödar intensivt, precis efter att tjälen lämnat marken och före trädet utvecklat knoppar. I östra Europa kallas Mars månad för ”savens månad” eller ”björkens månad”, men på nordligare breddgrader som Sverige är April den bästa månaden för att tappa björksav.

Här är en kort video med arboristen Tage Rønne i Danmark där han visar hur han tappar björksav:

Birch S.A.P av Nordic Food LabVimeo.

Enkelt förklarat så borrar du ett hål med en vinkel uppåt in i trädet. Jag har sett rekommendationer på hål 1-2 cm i diameter och 2-6 cm in i trädet beroende på trädets tjocklek. Du kan förvänta dig att få 5-10 liter björksav per träd och dag.

Att tappa ett träd på sav skadar inte trädet, se bara till att plugga igen hålet efter du är klar med en träplugg och borra inte för många hål i samma träd.

Här är ett sätt att tappa björksav som lämnar mindre åverkan på trädet, från Natural Bushcraft:

Ett annat sätt att tappa sav som gör mindre åverkan på trädet är att skära av änden på en gren där den är runt 1 cm i diamater. Från den grenen kan du få upp till 1.5 liter sav på en dag, och när du är klar kan du försluta såret med vax eller björktjära.

1. Drick det som det är

Tappning av björksav. Foto: R adept (CC BY-SA)
Tappning av björksav. Foto: R adept (CC BY-SA)

Björksav är allmänt känd för sina avgiftande, urindrivande och renande egenskaper, och kan drickas färskt rakt ur trädet.

Kartografen Olaus Magnus nämnde 1555 att skandinavier tappade björksav och drack som en måltidsdryck. Smaken är faktiskt rätt okej. Det smakar som vatten med en svag ton av björk och sötma. Jag kan väl erkänna att jag nog inte skulle vilja dricka stora mängder björksav.

Inom några dagar jäser saven naturligt och smaken blir mer sur, men den kan fortfarande drickas. Den blir dock fort dålig och kan bevaras längre perioder i frysen eller genom att tillsätta socker eller citronsyra, alternativt pastörisera den.

Björksav innehåller bland annat 17 aminosyror, mineraler, ensymer, proteiner, antioxidanter, socker(xylitol, fruktos och glukos), och vitamin B och C.

2. Sirap

Kahiltna Gold björksirap från Alaska.
Kahiltna Gold björksirap från Alaska.

Björksirap produceras på samma sätt som lönnsirap; du reducerar vattenmängden för att koncentrera sockerinnehållet. Men björksirap är dyrare, upp till fem gånger priset, eftersom du får mindre sirap från björksav.

Det är ungefär hälften så mycket socker i björksav som i lönnsav, så du behöver dubbelt så mycket björksav för att få samma mängd sirap.

Beroende på björksort, plats, väder och säsong innehåller björksaven 0.5-2% socker. Du behöver alltså 100-150 liter björksav för att producera 1 liter sirap.

I kommersiell produktion använder man omvänd osmos maskiner och förångare för att göra sig av med vattnet. I Alaska är den totala produktionen av björksirap runt 3,800 liter (1,000 US gallons) per år.

När jag har gjort björksirap har jag försiktigt kokat saven. Det är lätt att bränna saven på grund av det höga fruktosinnehållet, och det tar lång tid att koka bort allt vatten. Vad man kan göra för att minska risken för att bränna sirapen är att först koka bort runt 50-75% av vattnet och sen flytta över det som är kvar till en dubbelkokare där man kokar bort resten.

Björksirap är utsökt på pannkakor och ett kul experiment.

3. Vin

Björksavsvin går tillbaka flera hundra (om inte tusen) år. Det är inte svårare än att tillsätta jäst och kanske socker till björksaven och låta det jäsa till vin.

Följande recept på björksavsvin är från 1676:

Till varje gallon (3 liter) blanda i ett halvt kilo socker, och koka det ungefär en kvart eller en halvtimme; låt sen svalna och tillsätt mycket lite jäst, och det kommer att jäsa och rena sig från det lilla slagg som spriten och sockret kan ge: för sedan över det till en tunna och balnda i lite kanel och muskot, ungefär 15 gram av varje per 30 liter vin, förslut sedan. Efter en månad kan du tappa upp på flaska, och några dagar senare har du det mest delikata friska vin med en smak liknande Rhenish-vin. […] Drycken håller sig inte länge om inte den förvaras svalt. (Vinetum Britannicum, s. 176, London, England 1676.)

Här är ett annat mer modernt recept (engelska) och några reflektioner om att göra björkvin.

4. Öl

”Björk öl” i den vanligaste formen i USA är en kolsyrad dryck gjord av örtextrakt och björkbark. Det har en smak som liknar ”root beer”.

Efter att saven har tappats destilleras den till en olja, som sen tillsätts till den kolsyrade drycken för att ge den dess distinkta smak.

I Europa har björköl aldrig varit någon läskeblask utan riktig öl med alkohol. Det är känt från åtminstone 1600-talet och var vanligt i norra Europa.

I Sverige har björksav används för att brygga öl genom att blanda det med malt och jäst. En beskrivning från Småland år 1749 säger att öl av björksav ibland smaksattes med pors (Myrica gale L.).

I sydvästra Finland har en typ av öl gjorts av björksav blandat med mjöl och malt.

5. Mjöd

Vanligtvis brygger man mjöd från vatten, honung och jäst. För att göra mjöd av björksav byter du ut vattnet mot sav. Jag har inte testat det själv, men gissar att det kan ge en svag ton av björk åt mjöden, plus lite näring.

6. Vinäger

Över hela Europa har björksav används för att göra vinäger. Vinäger kommer från det franska ordet vinaigre och betyder ”surt vin.” Källor säger att björksavsvinäger har använts i Sverige, Estland, Vitryssland, Ungern, med mera. Jag har inte lyckats hitta något recept, men man borde kunna använda det här från Mother Earth News och använda björksavsvin som alkoholingrediensen.

Läs mer

Use of birch sap

Uses of tree saps in northern and eastern parts of Europe

Birch Sap – Nordic Food Lab

Nej, alla människor är inte lika mycket värda

Hur ofta har man inte hört proffstyckare och folk i offentlig sektor säga att dom står för “alla människors lika värde”?

Det går inte en vecka utan att någon i media uttalar sig på ett robotliknande sätt utan någon vidare eftertanke till vad som egentligen sägs.

Den meningen har använts som förevändning för att avskeda folk från sina jobb, kalla folk för rasister, och motivera allt möjligt politiskt förmynderi.

Påståendet om “alla människors lika värde” låter fint, men det krävs inte mer än en minut av eftertänksamhet för att inse att det inte stämmer.

Så låt oss ägna en minut åt den här frågan om människovärde, som är den mest grundläggande ett samhälle vilar på.

Alla människor har inte lika värde genom livet. Människovärde är inte något som objektivt kan mätas eller vägas på en våg oberoende av betraktarens egna värderingar. Människovärde är något subjektivt.

Jag tror ändå dom flesta av oss, förutom sanna rasister, kan enas om den självklara sanningen att alla människor är skapade lika, det vill säga vi har samma okränkbara och ofattbara värde i livets första skede. Detta oavsett hudfärg, kön, och ursprung.

Människor föds förstås inte med samma förutsättningar och potential. Vissa föds smartare än andra, vissa är musikaliskt lagda från födseln medan andra föds till tondövhet, vissa föds med funktionsnedsättningar medan vissa föds med vad många skulle kalla fysiologisk “begåvning” (som tre bröder på min grundskola som alla hade helt sjuka magrutor och muskler redan på mellanstadiet utan någon som helst styrketräning, de var söner av Hercules).

Men människovärdet är fortfarande lika om du frågar mig, helt baserat på mina egna moraliska principer.

Trots det så är alla bebisar ändå inte lika mycket värda i verkligheten, och vilken förälder som helst skulle bevisa min poäng om det kom till kritan. Tänk efter, vid livsfara skulle du först rädda dina egna barn eller någon annans?

För mig är svaret givet. Jag skulle med mitt liv som insats försöka rädda alla barn. Men om det inte fanns någon annan utväg, om jag var tvungen att välja, så skulle jag först rädda mina egna barn. Det vill säga jag värderar mina egna barn högre än andras.

Så nej, alla bebisar är inte lika mycket värda för mig, och vem som helst som har barn skulle hålla med. Men jag skulle för den skull inte tveka att riskera mitt eget liv för att rädda någon annans barn. Jag tror det är det mest naturliga i världen att vilja skydda dom svaga.

Alla människor är inte lika mycket värda, men däremot anser jag att rätten till liv, frihet och strävan efter lycka, de berömda orden från USA:s självständighetsförklaring, är något som tillhör alla människor från födseln. Det är däri som det lika värdet ligger, i en människas okränkbara rätt till frihet.

Men det är just det, att efter födseln så är det ens handlingar som avgör ens värde och värdighet för omgivningen.

Men man kan förverka sin rätt till frihet. Man kan förverka sin rätt till strävan efter lycka. Man kan förverka sin rätt till liv.

En kallblodig mördare är, om du frågar mig, inte värd någonting.

Några få av de som vurmar för ”alla människors lika värde” kanske faktiskt tycker att en massmördare eller våldtäktsman är lika mycket värd som ett oskyldigt nyfött barn, men mer troligt så förstår dom inte vad dom själva säger.

En mördare har definitivt förverkat sin rätt till frihet, och beroende på vem du frågar också rätten till sitt liv.

Jag skulle inte tveka en sekund att offra tusen mördares liv om det räddade en enda person ur min familj.

Så för att sammanfatta:

Nej, alla människor är inte lika mycket värda. Människovärdet är inte heller konstant genom livet, men vi föds alla med samma rättigheter, vilka är rätten till liv, frihet och strävan efter lycka. Från födseln är det våra handlingar som bestämmer vårt värde för omgivningen.

Ett väldigt grundläggande steg på vägen mot att uppskattas av andra är att börja med att faktiskt respektera andra människors rätt till liv, frihet och strävan efter lycka.

Före varje handling du gör, tänk efter en extra gång om det du vill göra kränker någon annans rätt till sitt liv, sin frihet eller sin strävan efter lycka.

Den gyllene regeln är rätt vettig att följa om man vill uppskattas och värderas högt av sina medmänniskor:

Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta, om det gjordes mot dig, det vill säga bemöt andra som du själv vill bli bemött.