Tar upp första potatisen för säsongen

Kolla in första potatisskörden. Det är alltså potatissorten “Cherie” som jag odlar – en väldigt god sort som ger stor skörd och lagras fint.

Satte 1 kg sättpotatis förra året, fick runt 70 kg skörd. I år satte vi dubbelt så mycket, så nu lär vi ha så vi klarar oss hela vintern och lite till.

Helgens loppisfynd: träskedar och gamla verktyg

Vi var på loppis igår. Ingen sommar är komplett utan loppisar!

Bland annat fyndade jag en barkspade som jag ska ha och barka träd med när det blir dags att fixa eget virke. När jag kom hem märkte jag att eggen var riktigt rostig i ett hörn, men en rejäl slipning så kommer den bli som ny.

Jag fyndade också några gamla filar som ska smidas om till knivar nån gång. och en liten hyvel, syl och liten kratta. Visst finns det lite rost på det mesta, men en stålborstning, slipning och inoljning så är det i toppskick igen.

Det är det som är så fantastiskt med loppisar. För en bråkdel av vad du får betala i butik kan du få ett fullt fungerande verktyg som med lite kärlek kan bli som nytt igen.

Träskedar

Fina träskedar och slevar är bland mina favoritprylar att shoppa på loppis. Ofta kostar dom bara ett par kronor. Det märks direkt när en sked fått extra kärlek i skapandet, den har själ.

Hammare

Den här hammaren köpte jag inte på loppis utan på Tradera. 1953 är stämplat på den, och den ska renoveras upp och användas till mina stenmejslar när jag ristar runstenar.

6 goda saker du kan göra av björksav

Björken har spelat en viktig roll för självhushållande folk genom årtusendena, så också för de nordiska folken. Näver fungerade som en viktig takmaterial, och också för att göra vattentäta men lätta kanoter, skålar, korgar och mycket mer. Björken gav också ved, kvistar för att göra kvastar, tjära eller “rysk olja” för att använda som ett lim, blad och knoppar som används inom folkmedicinen , och sist men inte minst ger trädet ett rikligt utbud av björksav varje vår.

Video: Jonna Jinton samlar och avnjuter färsk björksav.

Björksav har traditionellt varit en källa av näring på våren i boreala regioner på norra halvklotet . Den berömda arabiska resenären Ahmad ibn Fadlān observerade så tidigt som 921 att de turkisk-talande Bolgars längs floden Volga drack jäst björksav.

Brist på mat i början av våren, i det så kallade “hungergapet”, förekom ofta i norra Europa fram till slutet av 1800-talet. Det gjorde att de extra näringsämnena och den söta smaken av björksav var ett välkommet tillskott efter en lång vinter. Och på platser där vattenkällor var sällsynta var björksav den enda drycken för herdar.

“Under den sista riktiga hungersnöden i Sverige, 1867, användes björksav mycket i södra Sverige till brödbakning, gröt och måltidsdryck. Björken kallades därför “fattig mans ko” enligt en källa från södra Sverige.” (Uses of tree saps in northern and eastern parts of Europe, s. 345)

Björksav samlas bara på vårvintern och våren när saven flödar intensivt, precis efter att tjälen lämnat marken och före trädet utvecklat knoppar. I östra Europa kallas Mars månad för “savens månad” eller “björkens månad”, men på nordligare breddgrader som Sverige är April den bästa månaden för att tappa björksav.

Här är en kort video med arboristen Tage Rønne i Danmark där han visar hur han tappar björksav:

Birch S.A.P av Nordic Food LabVimeo.

Enkelt förklarat så borrar du ett hål med en vinkel uppåt in i trädet. Jag har sett rekommendationer på hål 1-2 cm i diameter och 2-6 cm in i trädet beroende på trädets tjocklek. Du kan förvänta dig att få 5-10 liter björksav per träd och dag.

Att tappa ett träd på sav skadar inte trädet, se bara till att plugga igen hålet efter du är klar med en träplugg och borra inte för många hål i samma träd.

Här är ett sätt att tappa björksav som lämnar mindre åverkan på trädet, från Natural Bushcraft:

Ett annat sätt att tappa sav som gör mindre åverkan på trädet är att skära av änden på en gren där den är runt 1 cm i diamater. Från den grenen kan du få upp till 1.5 liter sav på en dag, och när du är klar kan du försluta såret med vax eller björktjära.

1. Drick det som det är

Tappning av björksav. Foto: R adept (CC BY-SA)
Tappning av björksav. Foto: R adept (CC BY-SA)

Björksav är allmänt känd för sina avgiftande, urindrivande och renande egenskaper, och kan drickas färskt rakt ur trädet.

Kartografen Olaus Magnus nämnde 1555 att skandinavier tappade björksav och drack som en måltidsdryck. Smaken är faktiskt rätt okej. Det smakar som vatten med en svag ton av björk och sötma. Jag kan väl erkänna att jag nog inte skulle vilja dricka stora mängder björksav.

Inom några dagar jäser saven naturligt och smaken blir mer sur, men den kan fortfarande drickas. Den blir dock fort dålig och kan bevaras längre perioder i frysen eller genom att tillsätta socker eller citronsyra, alternativt pastörisera den.

Björksav innehåller bland annat 17 aminosyror, mineraler, ensymer, proteiner, antioxidanter, socker(xylitol, fruktos och glukos), och vitamin B och C.

2. Sirap

Kahiltna Gold björksirap från Alaska.
Kahiltna Gold björksirap från Alaska.

Björksirap produceras på samma sätt som lönnsirap; du reducerar vattenmängden för att koncentrera sockerinnehållet. Men björksirap är dyrare, upp till fem gånger priset, eftersom du får mindre sirap från björksav.

Det är ungefär hälften så mycket socker i björksav som i lönnsav, så du behöver dubbelt så mycket björksav för att få samma mängd sirap.

Beroende på björksort, plats, väder och säsong innehåller björksaven 0.5-2% socker. Du behöver alltså 100-150 liter björksav för att producera 1 liter sirap.

I kommersiell produktion använder man omvänd osmos maskiner och förångare för att göra sig av med vattnet. I Alaska är den totala produktionen av björksirap runt 3,800 liter (1,000 US gallons) per år.

När jag har gjort björksirap har jag försiktigt kokat saven. Det är lätt att bränna saven på grund av det höga fruktosinnehållet, och det tar lång tid att koka bort allt vatten. Vad man kan göra för att minska risken för att bränna sirapen är att först koka bort runt 50-75% av vattnet och sen flytta över det som är kvar till en dubbelkokare där man kokar bort resten.

Björksirap är utsökt på pannkakor och ett kul experiment.

3. Vin

Björksavsvin går tillbaka flera hundra (om inte tusen) år. Det är inte svårare än att tillsätta jäst och kanske socker till björksaven och låta det jäsa till vin.

Följande recept på björksavsvin är från 1676:

Till varje gallon (3 liter) blanda i ett halvt kilo socker, och koka det ungefär en kvart eller en halvtimme; låt sen svalna och tillsätt mycket lite jäst, och det kommer att jäsa och rena sig från det lilla slagg som spriten och sockret kan ge: för sedan över det till en tunna och balnda i lite kanel och muskot, ungefär 15 gram av varje per 30 liter vin, förslut sedan. Efter en månad kan du tappa upp på flaska, och några dagar senare har du det mest delikata friska vin med en smak liknande Rhenish-vin. […] Drycken håller sig inte länge om inte den förvaras svalt. (Vinetum Britannicum, s. 176, London, England 1676.)

Här är ett annat mer modernt recept (engelska) och några reflektioner om att göra björkvin.

4. Öl

“Björk öl” i den vanligaste formen i USA är en kolsyrad dryck gjord av örtextrakt och björkbark. Det har en smak som liknar “root beer”.

Efter att saven har tappats destilleras den till en olja, som sen tillsätts till den kolsyrade drycken för att ge den dess distinkta smak.

I Europa har björköl aldrig varit någon läskeblask utan riktig öl med alkohol. Det är känt från åtminstone 1600-talet och var vanligt i norra Europa.

I Sverige har björksav används för att brygga öl genom att blanda det med malt och jäst. En beskrivning från Småland år 1749 säger att öl av björksav ibland smaksattes med pors (Myrica gale L.).

I sydvästra Finland har en typ av öl gjorts av björksav blandat med mjöl och malt.

5. Mjöd

Vanligtvis brygger man mjöd från vatten, honung och jäst. För att göra mjöd av björksav byter du ut vattnet mot sav. Jag har inte testat det själv, men gissar att det kan ge en svag ton av björk åt mjöden, plus lite näring.

6. Vinäger

Över hela Europa har björksav används för att göra vinäger. Vinäger kommer från det franska ordet vinaigre och betyder “surt vin.” Källor säger att björksavsvinäger har använts i Sverige, Estland, Vitryssland, Ungern, med mera. Jag har inte lyckats hitta något recept, men man borde kunna använda det här från Mother Earth News och använda björksavsvin som alkoholingrediensen.

Läs mer

Use of birch sap

Uses of tree saps in northern and eastern parts of Europe

Birch Sap – Nordic Food Lab

Tänk om…?

Tänk om du, jag, och resten av mänskligheten inte behövde spendera majoriteten av vår livsenergi på att…

  • …sätta mat på bordet
  • …släcka törsten
  • …klä oss
  • …skaffa tak över huvudet
  • …generera elektricitet för våra prylar
  • …hålla oss säkra från brottslingarna innanför och utanför statens apparatur

Föreställ dig om du och varje person i din familj bara hade behövt spendera en eller två timmar per dag för att säkerställa era grundläggande behov.

Föreställ dig en verklighet där tid, moder natur och en gnutta modern teknologi tillsammans gör det mesta av arbetet gratis, på ett decentraliserad, resilient och hållbart sätt.

En verklighet där vi som individer har höjt oss över den primitiva 9-5 kampen för överlevnad som den nuvarande “moderna” civilisationen bygger på.

Detta är framtiden ser jag för mänskligheten.

Det är nästa nivå, och det är dit jag är på väg.

Det här är ingen dröm eller utopi. All kunskap som behövs för att bygga den verkligheten finns redan. Några få modiga individer visar redan vägen.

Mer om det här tankeexperimentet kommer, men tills dess vore det kul att höra ditt svar på den här frågan:

Vad skulle du göra med all din lediga tid om pengar inte var ett problem?

Det mest rebelliska en frihetskämpe kan göra i dagens Sverige

Den svenska regimen i Stockholm har aldrig haft större kontroll över sina undersåtar än idag (även om tyrannen Gustav Vasa var en hejare på förtryck han också).

Politikerna har ena handen i våra plånböcker, och med andra handen dikterar dom vad vi ska äta och dricka, dom bestämmer över hur vi reser, hur “goda medborgare” ska tänka och tycka, och inte minst bestämmer dom över vilka kunskaper och värderingar som våra barn ska få intutade i sig.

Men det finns en frihet som den svenska regimen inte längre bekämpar.

Det är friheten att bruka sin egen jord, och skörda frukterna av ens arbete.

Att odla sin egen mat är en av få sysselsättningar idag där du faktiskt får behålla alla frukter av ditt arbete.

Om du gör ett aktieklipp så vill dom ha “sin” del av kakan vid försäljning.

Om din bostad stigit i värde så vill dom ha “sin” del av kakan vid försäljning.

Och det senaste är att dom nu också vill ha “sin” del av kakan om du som företagare genererar din egen solenergi på taket.

Men den potatis du skördar, den får du behålla.

Inte en enda potatis kommer någon fogde att smaska i sig. Den kommer inte heller gå till att sponsra någon statsvurmande aftonblaska eller propagandaorganet SVT, eller till någon politikerpension, eller till att göda nya stormaktsambitioner.

De potatisarna är dina att behålla, och detta är självklart din naturliga rätt.

Men det har inte alltid varit så.

Förr när fogden kom till byn fick bonden se på hur fogden stack ner sin skäppa i kornsäcken och mäta upp hur mycket av bondens korn som tillhörde staten. Det spelade ingen roll om bonden haft en dålig skörd och fick äta barkbröd hela vintern, staten skulle ha sitt ändå.

Fogden tog också sin beskärda del av andra skörder som t.ex. vete, smör, potatis, fläsk, med mera. Och nåde den som blev påkommen att gömma undan lite korn i en stenröse för att kunna klara vintern bättre. Stöld från kronan! Skattesmitare!

På det kom också kyrkans tionde, där en tiondel av böndernas produktion skulle gå till kyrkan.

“Enligt Upplandslagen från 1350 betalades sädestiondet med råg, vete, lin, hampa, rovor, ärtor, bönor och humle. Kvicktiondet kunde betalas med grisar, gäss, kalvar, lamm, fisk och gråverk (ekorrens vinterpäls).” – Wikipedia

År 1527 centraliserades förtrycket av allmogen då Gustav Vasa (vem annars?) tog ifrån kyrkan rätten att förfoga över 2/3 av tiondet, och sen dess har staten över århundradena förfinat sitt förtryck och utsugande av allmogen. Efter att penninghushållningen tog främsta rummet i Sverige övergick Stockholmsregimen allt mer till att kräva betalning i reda pengar från Sveriges folk, och idag får du det svårt om du försöker betala skatten med ett gödsvin.

Det här har öppnat en möjlighet för oss frihetliga människor i Sverige att ta tillbaka den uråldriga rätt som alltid varit vår; rätten att behålla hela frukten av vårt arbete.

Att ta tillbaka den friheten börjar med att plantera något i jorden. Spelar ingen roll om det är en potatis, ett äppelträd eller bara en kruksallad i fönstret. Man kan börja hur blygsamt eller ambitiöst som man vill.

Det kan komma en dag när fogden än en gång börjar stryka runt byarna för att se till att invånarna inte gömmer några rovor i stenröset, men jag har en föraning om att de inte kommer få det lika lätt då som förr i tiden. För det gör ondare att förlora en frihet man redan haft än att leva utan en frihet man aldrig upplevt.

Så håll dig vid din rätt att behålla frukten av ditt jordliga arbete. Bruka rätten, och om dagen kommer när fogden knackar på dörren med skäppan i hand, släpp icke rätten ifrån dig!

(Om du vill läsa en bra bok som inspirerade mig att skriva det här läs då “Rid i natt!” av Vilhelm Moberg, en bok om och för frihetligt folk)

 

Bok: Att skapa en skogsträdgård

Creating a Forest GardenJag slog till igår och beställde (ännu) en bok om permakultur, mer specifikt om hur man anlägger en skogsträdgård. Creating a Forest Garden av Martin Crawford är en av de nyare böckerna om just skogsträdgårdar, och den är också utvald som kursmaterial på Sveriges enda 72-timmars skogsträdgårdskurs i Puttmyra skogsträdgård, som arrangeras av Permakultur Stjärnsund.

Som boken beskrivs på Skogsträdgårdsbloggen:

Den här boken är perfekt för att komma igång med sin egen skogsträdgård. Författaren är en mästare på att hitta kärnan i saker och ting och har reducerat beskrivningen av skogsträdgårdens skapandeprocess till det som verkligen behövs. Mer än halva boken utgörs av vackra, informativa växtprofiler, resten beskriver de olika stegen i att planera, anlägga och sköta en skogsträdgård.

Jag längtar tills den dimper ner i brevlådan!

Dagens beställningar till odlingarna

Idag har jag shoppat lite från England till odlingarna. Här är det jag beställt:

En hög med Air-pots

Jag blev introducerad till Air-pots i en video med permakultur-experten Geoff Lawton som höll i certifieringskursen i permakulturdesign som jag deltog i 2013, och jag tänkte att jag bara måste testa dom nu när jag har gott om plats att odla på.

Jag har beställt en hög med 1 L krukor direkt från Air-pot.com till att omplantera tomater, chili och paprika tills dom ska planteras ut i jorden i växthuset.

Här ser du hur air-pots fungerar:

Eftersom jag är vetenskapligt lagd så kommer jag också göra ett test och plantera några tomatplantor i vanliga krukor och några i air-pots, och sen jämföra tillväxten.

Den här krukan gillas av plantskolor världen över för att den uppmuntrar tillväxten av hälsosamma rötter. Istället för att få en “rotklump” så växer rötterna ut mot hålen i krukan och när dom kommer i kontakt med luft slutar dom växa, och istället växer nya rötter ut från stammen.

20st Comfrey / Vallört “Bocking 14”

Comfrey, eller vallört, är känd sedan länge som medicinalväxt, men också för att det är en fantastisk planta för gröngödsling och att slänga på komposten. Den har djupa rötter som drar upp näringsämnen från långt ner i jorden, som sen kommer andra växter tillgodo när man gödslar med bladen.

En Comfrey "Bocking 14" planta
En Comfrey "Bocking 14" planta

Vad är då “Bocking 14”? Det är en speciell comfrey sort som är steril, dvs. den kan inte föröka sig genom sina frön. Vallört gillar att växa och kan lätt ta över en trädgård, så med en steril sort får man mycket bättre kontroll över spridningen. Vill man ha fler plantor förökar man den genom att dela roten.

Om du vill läsa mer om comfrey rekommenderar jag det här inlägget hos Skogsträdgårdsbloggen, och det här om du vill läsa mer om comfrey som medicinalväxt.

Jag förbokade rotsticklingar från The Organic Gardening Catalogue i England med leverans från början av Maj, och 20 rotsticklingar kostade ~250kr inklusive frakt. Det är första gången jag beställer därifrån så det är en liten chansning, men det var det enda stället jag kunde hitta som sålde “Bocking 14” och som såg någorlunda seriöst ut.

Som Skogsträdgårdsbloggen nämner kan man också köpa från Agroforestry Research Trust i England och från Skogsträdgårdsshoppen, men båda ställena är slutsålda för i år.

Nytt år, nya utmaningar

Ett tjockt lager snö har begravt odlingsbäddarna och resten av gården nu, men det hindrar mig inte från att fundera över vilka fröer jag ska stoppa i jorden till våren. Det är inte så länge tills tomatfrön och annat ska förkultiveras…

Vi kommer nog försöka begränsa oss i år och hålla oss till en eller två varianter av varje sort, t.ex. en tidig och en sen morotssort, så vi inte försöker odla 10 olika sorter och inte hinner med eller kan hålla isär dom.

Jag vill hellre testa att odla så många olika grönsakstyper som möjligt. Broccoli är nog det jag ser fram emot mest att testa! Sparris också, men det kan ta några år innan man får riktig skörd har jag förstått. Mitt mål är att bli helt självförsörjande på sparris under sommarmånaderna, för det går åt en del till min risotto!

Så jag tillbringar just nu en hel del tid på Runåbergs Fröer och i ett kalkylblad för att planera tidiga och sena sorter av diverse grönsaker, kryddor, osv.

Just ja, vi har skaffat höns också!

Tuppen Anton, med Beatrice i bakgrunden
Tuppen Anton, med Beatrice i bakgrunden

Vi fick chansen att adoptera två hönor och en tupp av sorten Hedemora, så det blev bråttom att rusta upp det gamla stallet. Vi är riktigt nöjda med vad vi åstadkom på två veckor, och Anton, Jill och Beatrice verkar stormtrivas. Senaste två veckorna har dom levererat runt 1.5 ägg per dag! Vi väntade oss inte ägg föränn till våren så det är en glad överraskning.

En annan sak jag ser fram emot är tunnelväxthuset, också känt som en “polytunnel”, som jag kommer att investera i. Man får bra mycket mer yta för pengarna jämfört med ett glasväxthus. Nackdelen är att livslängden på plasten är lägre och kan stå emot solens UV-strålning ett par år innan den ger upp, jämfört med glas eller isolerplast som kan hålla i princip hur länge som helst (dock ej mot fotbollar eller snöras).

Det kommer bli en polytunnel från First Tunnels i England, och storleken lär hamna på 3-4 meter brett och 10-15 meter långt. Så här ser en så kallad polytunnel ut:

Polytunnel

Fredagskalas hos fåglarna

Snart hänger hela kaffeservisen i rönnbärsträdet, nytt för idag blev en gammal sockerkaksform med kokosfett och fågelfrö.

Recept på fågelmaten till en hel kakform är:

Ca 250 gram kokosfett
9 dl vildfågelmix

Smält kokosfettet, tillsätt fågelfrö, häll sedan i formen, om du vill ha några “sittpinnar” till fåglarna peta då i dem nu (jag använde mig av vanliga skruvar) och låt sedan stelna.

Alla former fungerar, vi har använt kaffekoppar, sockerkaksform osv.

Fågelmat