Senaste inlägg:

Ananaskanel – Första äppelträdet planterat!

Uppdatering om första äppelträdet som jag planterat i den blivande skogsträdgården. Ananaskanel heter sorten, också kallad brunkanel, och härstammar från Ryssland. Det är det äldsta och härdigaste kaneläpplet, härdigt upp till zon 6 i Sverige.

Trädet är inköpt på Blomqvist Plantskola i Finland, och i dagarna anlände tre till äppelträd därifrån. Video kommer!

Hålmätning pågår

Det var mycket ångest involverat i beslutet var exakt trädet skulle planteras. Men till slut föll det på en plats 12 meter från huset. Det är svårt att föreställa sig att det lilla trädet kan bli 7 meter högt, men så är det, och därför ville vi inte plantera för nära huset så att det skapade skugga. 1 meter i diameter blev hålet, dvs. väl tilltaget.

Tar upp första potatisen för säsongen

Kolla in första potatisskörden. Det är alltså potatissorten ”Cherie” som jag odlar – en väldigt god sort som ger stor skörd och lagras fint.

Satte 1 kg sättpotatis förra året, fick runt 70 kg skörd. I år satte vi dubbelt så mycket, så nu lär vi ha så vi klarar oss hela vintern och lite till.

Höstbeskärning av fruktträden pågår

Jag har i dagarna gett mig på att höstbeskära äppel- och plommonträden, vilket görs bäst under Juli, Augusti eller September – de så kallade JAS-månaderna.

De här träden har inte beskurits på många år. Vi har bott här i två år, och kollar man på träden syns det att de inte beskurits på många år innan dess – om ens någonsin.

Speciellt äppelträdet har beskurits kraftigt, resultatet delar jag framöver. Målet var att öppna upp kronan på trädet så luften kunde cirkulera och ljus kunde komma in till de bakre grenarna.

Jag började med att beskära alla grenar som pekade inåt i kronan eller rakt uppåt. Också allt för hängande grenar beskars. Sen kortade jag in alla grenar, och där de pekade allt för mycket uppåt beskar jag bakom en nedåtpekande knopp så att grenen börjar växa mer horisontellt nästa säsong.

Epiktetos handbok i livets konst

Hittade den här gamla stoiska klassikern på loppis, en svensk översättning från 1919. Handbok i livets konst, Encheiridion, är en manual författad av Arrianos, lärling till Epiktetos, om stoicistisk livssyn och leverne.

Den här boken är 97 år gammal, men originalet har nästan 1900 år på nacken. Han var en vis man den där Epictetos, han kan man lära av resten av livet.

Epiktetos

Det säger väl en del om dagens skolsystem som lär oss räkna och memorera huvudstäder och tusen andra saker, men man lär sig ingenting om att leva och må bra, eller om vad som betyder något här i livet.

Här kommer lite mer visdom:

Om att handla rätt

Jag kommer att digitalisera den här boken framöver och släppa den fri som e-bok. Håll utkik!

Den enda frihet som förtjänar sitt namn

Citatet i bild är ur John Stuart Mills bok ”Om friheten”, svensk översättning från 1917 av Hjalmar Öhrvall som digitaliserats av Projekt Runeberg.

Den här definitionen av frihet skriver jag under på. Friheten att få råda över sig själv, så länge man inte hindrar någon annan från att göra detsamma. Den här definitionen av frihet lever upp till både den gyllene regeln och till icke-aggressionsprincipen, två vettiga levnadsregler att följa.

Också Vilhelm Mobergs syn på frihet rimmade väl med John Stuart Mills definition. Så här sa Moberg under ett tal på Svenska flaggans dag 6 juni 1944:

Vad är det svenska? Det är frid och trygghet till liv och lem i ett fredligt land, där barnen födes fria av fria föräldrar.[…] Det är ett land, där också de minsta backstugornas barn kan skaffa sig möjlighet att pröva sina krafter, att få pröva dem så långt de nu kan räcka till. Det är ett land där var och en kan få växa och utvecklas efter sin egenart, där var och en kan vara olik alla andra och hysa meningar olika alla andra – och dock får behålla både sin frihet och sitt liv. Detta är för mig det svenska. Det omistliga.

I en annan text är han mer direkt i sin tolkning av frihetens innebörd:

”Enligt den totalitära ideologin – den nazistiska och den kommunistiska – är vi människor statens egendom, och i egenskap av statsägda varelser uppnår och åtnjuter vi den sanna friheten. Vår uppgift i totalstaten är i första hand att vara medborgare och nyttiga och effektiva delar av ett kollektiv.

Men för min del ansluter jag mig till den äldre och ursprungliga tolkningen av innehållet i ordet frihet. Jag ansluter mig till dem som menar att vi människor icke är skapade till att vara objekt för statsnyttan. Ingenting kan rubba mig ur den övertygelsen och tron, att vårt liv är helt vårt eget — att människolivet från vaggan till graven är ett mål i sig självt.”

Om det här är vad frihet innebär, att fullt ut få råda över sig själv i kropp och tanke, så är det tydligt att vi har en bra bit kvar här i Sverige innan vi når dit.

En midsommarnattsdröm

Årets längsta dag och ljusaste natt

Hela Juni månad är känd som ”midsommar-månad” sen gammalt tillbaka. Imorgon firar vi midsommarafton, men den faktiska midsommaren, sommarsolståndet, är redan bakom oss.

Sommarsolståndet markerar årets längsta dag och ljusaste natt. 02:20 tog jag en tur med drönaren, och en kvart senare steg solen upp. Jag älskar ljuset!

Vi har ett magiskt, osläckbart ljus under de här sommarnätterna.

Jag är tacksam för att ha fötts på en plats där jag får uppleva det här ljuset. Det kan kännas tungt mitt i den mörka, kalla vintern. Men nu på sommaren är mörkret bortglömt.

De långa och ljusa dagarna gör Norrland till perfekta platsen för bärodling, vilket är ännu en sak att vara tacksam över.

SunCalc.net
SunCalc.net

Bilden ovanför visar vart solen stiger upp och går ner i relation till min tomt. Under sommarsolståndet gömmer sig solen bara några få timmar under horisonten innan den stiger upp igen. Kolla in SunCalc.net om du vill testa själv!

Mina nordiska bin har flyttat in i topplistkupan

Nu har det gått två veckor sen mina nordiska bin flyttade in i topplistkupan. Dom verkar stortrivas, och samhället växer sig starkare för varje dag som går.

Det har nu varit ett par regniga dagar men så fort värmer stiger och blåsten lägger sig så är det full skytteltrafik från kupan till närmsta blomsteräng eller träd.

Topplistkupa
En titt ner i topplistkupan

För att flytta bina från ramkupan som dom kom i över till topplistkupan följde jag Patrick Sellmans guide. Det gick hur smidigt som helst.

Nordiska bin
Det nordiska biet

Det nordiska biet är vår urgamla inhemska biras och biets motsvarighet till vad man hos andra djur kallar ”lantras”, det vill säga det har anpassat sig till vårt nordiska klimat över väldigt lång tid.

Den här birasen har längre behåring, tål våra vintrar bättre, och flyger vid lägre temperaturer än de sydliga raserna.

De senaste 150 åren har det skett en massiv import av utländska biraser, t.ex. det italienska gula biet, som har konkurrerat ut det nordiska biet. Det nordiska biet är idag hotat. Av Sveriges 125 000-150 000 bisamhällen är runt 1000-1200 samhällen med nordiska bin, dvs. en försvinnande liten mängd.

Det pågår ett arbete för att rädda det nordiska biet genom föreningen Nordbi som jag nyligen blev medlem i. För mig är det självklart att inhemska djurraser som anpassats till vårt kärva klimat över årtusenden borde bevaras för kommande generationer.

Bivax kaka
Bygge av vaxkaka pågår

Bygget av vaxkakorna är i full gång på de nya listerna. Det går snabbt! Det gäller att hålla koll så man kan lägga till nya lister i takt med att dom bygger ut, så att dom inte känner att det blir för trångt. Då kan dom få för sig att det är dags att svärma, dvs. dela på sig och hitta ett nytt hem.

Honung
Vi har skördat första honungskakan. Utsökt!

När vi flyttade över bina till topplistkupan kunde vi också skörda första honungskakan. Dom hade bra med honung i de andra kakorna så vi kände att det var okej att skörda en. Underbart gott, och jag tror faktiskt det smakar bättre bara av att veta att det är producerat här på gården och i grannbyn där bina köptes.

Täckvax
Täckvax från avtäckningen av honungskakan

När honungen är färdig så täcker bina cellerna med täckvax. Det första man gör när man skördar honungen är att skrapa av täckvaxet. Det är extra fint och rent vax som man brukar spara till t.ex. salvor.

Nu är det bara att låta bina pyssla på och samla pollen och nektar. Framåt slutet på juli kommer vi nog kunna skörda någon kaka till, men vi kommer lämna så mycket honung som möjligt till bina över vintern så att vi inte behöver ge dom allt för mycket tillskottsfoder.

Helgens loppisfynd: träskedar och gamla verktyg

Vi var på loppis igår. Ingen sommar är komplett utan loppisar!

Bland annat fyndade jag en barkspade som jag ska ha och barka träd med när det blir dags att fixa eget virke. När jag kom hem märkte jag att eggen var riktigt rostig i ett hörn, men en rejäl slipning så kommer den bli som ny.

Jag fyndade också några gamla filar som ska smidas om till knivar nån gång. och en liten hyvel, syl och liten kratta. Visst finns det lite rost på det mesta, men en stålborstning, slipning och inoljning så är det i toppskick igen.

Det är det som är så fantastiskt med loppisar. För en bråkdel av vad du får betala i butik kan du få ett fullt fungerande verktyg som med lite kärlek kan bli som nytt igen.

Träskedar

Fina träskedar och slevar är bland mina favoritprylar att shoppa på loppis. Ofta kostar dom bara ett par kronor. Det märks direkt när en sked fått extra kärlek i skapandet, den har själ.

Hammare

Den här hammaren köpte jag inte på loppis utan på Tradera. 1953 är stämplat på den, och den ska renoveras upp och användas till mina stenmejslar när jag ristar runstenar.

Mitt första försök att rista i sten

Runstenar fascinerar mig. Tanken att någon för över tusen år sen kunde skicka ett meddelande ända in i vår tid är kittlande.

Det fascinerar mig så mycket att jag bestämt mig för att lära mig rista egna runstenar, så att jag kan skicka mina egna meddelanden in i framtiden.

Mycket är det tack vare Kalle Runristare som är en modern mästare när det gäller runristning och har skapat fantastiska runstenar.

”Din runsten tillhör framtiden, inte en dröm om forntiden!” – Kalle Runristare

Visst är jag intresserad av nordisk forntid och mina förfäders liv, men jag tänker desto mer på framtiden för mina barn, barnbarn och kommande generationer. Det är för dom jag vill rista och resa runstenar.

Mejslar

Jag har nu fått hem mina mejslar från Rebit stenverktyg. De kostade en del, men min tanke är att precis som Kalle Runristare sälja runstenar i framtiden när jag förfinat tekniken.

Mitt första verk blev ett hjärta, tillägnat min kvinna. Jag började rista en rak linje bara för att testa mejslarna, men det var så tråkigt så då ristade jag ett hjärta istället.

Hjärtat

Det här hjärtat kommer sannolikt att finnas kvar långt efter både jag och min kvinna har lämnat jordelivet, men jag vill bli bättre på att rista djupare spår så att ristningarna håller i tusentals år istället för ”bara” hundratals år.

Nu behöver hjärtat bara lite färg. Det kommer fyllas i med röd järnoxid, en färg som traditionellt använts också på forntiden. Jag har köpt pigmentet på Ottosson Färgmakeri och kommer blanda färgen själv.

Nästa steg blir förstås att rista en riktig runsten. Uppdatering kommer!

WordPress tillägg för flerspråkiga citat

Jag har en samling favoritcitat som jag ville visa på den här hemsidan, men jag ville kunna använda WPML tillägget för att översätta citaten till svenska.

Det här var inte möjligt med de mest populära citat-tilläggen som t.ex. Quotes Collection, so jag har kodat ihop något som jag tror har potential att släppas som en officiell plugin.

Du kan se tillägget ”in action” ovanför det här inlägget i det röda fältet. Det visar ett slumpmässigt valt citat från min samling, och om du går till den engelska versionen av min hemsida, sjbrg.co, så ser du samma slumpmässiga citat på engelska.

Tillägget är ganska enkelt. Det skapar en ny custom post type för citat som du sen kan välja att översätta med WPML precis som när du översätter ett vanligt inlägg. Sen på hemsidan hämtar jag ett slumpmässigt valt urval av denna custom post type.

För att göra det här till ett tillägg som är enkelt att använda är nästa steg att skapa en widget som man enkelt kan dra till ett widget område som t.ex. sidofältet.

Om du skulle använda ett sånt här tillägg låt mig veta i kommentarerna så kanske jag tar tag i det!

En blek blå prick

Det är många år sen jag för första gången såg astronomen Carl Sagans berömda tal om den bleka, blåa pricken, men än idag får jag en känsla av förundran varje gång jag lyssnar på talet.

En blek blå prick” är ett fotografi av planeten jorden, taget den 14 februari 1990 av rymdsonden Voyager 1 från ett distansrekord på cirka 6 miljarder kilometer.

Voyager 1, som hade slutfört sitt huvuduppdrag och var på väg att lämna solsystemet, blev på begäran av Carl Sagan styrt av NASA att vända sina kameror och ta en sista bild av jorden.

Lyssna på talet och bli förundrad över ditt liv på denna jord.

”Från denna avlägsna utsiktspunkt kanske jorden inte verkar vara av något särskilt intresse. Men för oss är det annorlunda. Betrakta återigen den pricken. Det är här, det är hemma, det är oss. På den punkten har alla du älskar, alla du känner, alla du någonsin hört talas om, varje människa som någonsin varit, levt sina liv. Summan av vår glädje och vårt lidande, tusentals övertygade religioner, ideologier och ekonomiska doktriner, varje jägare och samlare, varje hjälte och fegis, varje skapare och förstörare av civilisation, varje kung och bonde, varje ungt förälskat par, varje mor och far, hoppfullt barn, uppfinnare och upptäcktsresande, varje lärare av moral, varje korrupt politiker, varje ”superkändis”, varje ”högste ledare”, varje helgon och syndare i mänsklighetens historia bodde där – på dammkornet suspenderat i en solstråle.” – Carl Sagan

6 goda saker du kan göra av björksav

Björken har spelat en viktig roll för självhushållande folk genom årtusendena, så också för de nordiska folken. Näver fungerade som en viktig takmaterial, och också för att göra vattentäta men lätta kanoter, skålar, korgar och mycket mer. Björken gav också ved, kvistar för att göra kvastar, tjära eller ”rysk olja” för att använda som ett lim, blad och knoppar som används inom folkmedicinen , och sist men inte minst ger trädet ett rikligt utbud av björksav varje vår.

Video: Jonna Jinton samlar och avnjuter färsk björksav.

Björksav har traditionellt varit en källa av näring på våren i boreala regioner på norra halvklotet . Den berömda arabiska resenären Ahmad ibn Fadlān observerade så tidigt som 921 att de turkisk-talande Bolgars längs floden Volga drack jäst björksav.

Brist på mat i början av våren, i det så kallade ”hungergapet”, förekom ofta i norra Europa fram till slutet av 1800-talet. Det gjorde att de extra näringsämnena och den söta smaken av björksav var ett välkommet tillskott efter en lång vinter. Och på platser där vattenkällor var sällsynta var björksav den enda drycken för herdar.

“Under den sista riktiga hungersnöden i Sverige, 1867, användes björksav mycket i södra Sverige till brödbakning, gröt och måltidsdryck. Björken kallades därför ”fattig mans ko” enligt en källa från södra Sverige.” (Uses of tree saps in northern and eastern parts of Europe, s. 345)

Björksav samlas bara på vårvintern och våren när saven flödar intensivt, precis efter att tjälen lämnat marken och före trädet utvecklat knoppar. I östra Europa kallas Mars månad för ”savens månad” eller ”björkens månad”, men på nordligare breddgrader som Sverige är April den bästa månaden för att tappa björksav.

Här är en kort video med arboristen Tage Rønne i Danmark där han visar hur han tappar björksav:

Birch S.A.P av Nordic Food LabVimeo.

Enkelt förklarat så borrar du ett hål med en vinkel uppåt in i trädet. Jag har sett rekommendationer på hål 1-2 cm i diameter och 2-6 cm in i trädet beroende på trädets tjocklek. Du kan förvänta dig att få 5-10 liter björksav per träd och dag.

Att tappa ett träd på sav skadar inte trädet, se bara till att plugga igen hålet efter du är klar med en träplugg och borra inte för många hål i samma träd.

Här är ett sätt att tappa björksav som lämnar mindre åverkan på trädet, från Natural Bushcraft:

Ett annat sätt att tappa sav som gör mindre åverkan på trädet är att skära av änden på en gren där den är runt 1 cm i diamater. Från den grenen kan du få upp till 1.5 liter sav på en dag, och när du är klar kan du försluta såret med vax eller björktjära.

1. Drick det som det är

Tappning av björksav. Foto: R adept (CC BY-SA)
Tappning av björksav. Foto: R adept (CC BY-SA)

Björksav är allmänt känd för sina avgiftande, urindrivande och renande egenskaper, och kan drickas färskt rakt ur trädet.

Kartografen Olaus Magnus nämnde 1555 att skandinavier tappade björksav och drack som en måltidsdryck. Smaken är faktiskt rätt okej. Det smakar som vatten med en svag ton av björk och sötma. Jag kan väl erkänna att jag nog inte skulle vilja dricka stora mängder björksav.

Inom några dagar jäser saven naturligt och smaken blir mer sur, men den kan fortfarande drickas. Den blir dock fort dålig och kan bevaras längre perioder i frysen eller genom att tillsätta socker eller citronsyra, alternativt pastörisera den.

Björksav innehåller bland annat 17 aminosyror, mineraler, ensymer, proteiner, antioxidanter, socker(xylitol, fruktos och glukos), och vitamin B och C.

2. Sirap

Kahiltna Gold björksirap från Alaska.
Kahiltna Gold björksirap från Alaska.

Björksirap produceras på samma sätt som lönnsirap; du reducerar vattenmängden för att koncentrera sockerinnehållet. Men björksirap är dyrare, upp till fem gånger priset, eftersom du får mindre sirap från björksav.

Det är ungefär hälften så mycket socker i björksav som i lönnsav, så du behöver dubbelt så mycket björksav för att få samma mängd sirap.

Beroende på björksort, plats, väder och säsong innehåller björksaven 0.5-2% socker. Du behöver alltså 100-150 liter björksav för att producera 1 liter sirap.

I kommersiell produktion använder man omvänd osmos maskiner och förångare för att göra sig av med vattnet. I Alaska är den totala produktionen av björksirap runt 3,800 liter (1,000 US gallons) per år.

När jag har gjort björksirap har jag försiktigt kokat saven. Det är lätt att bränna saven på grund av det höga fruktosinnehållet, och det tar lång tid att koka bort allt vatten. Vad man kan göra för att minska risken för att bränna sirapen är att först koka bort runt 50-75% av vattnet och sen flytta över det som är kvar till en dubbelkokare där man kokar bort resten.

Björksirap är utsökt på pannkakor och ett kul experiment.

3. Vin

Björksavsvin går tillbaka flera hundra (om inte tusen) år. Det är inte svårare än att tillsätta jäst och kanske socker till björksaven och låta det jäsa till vin.

Följande recept på björksavsvin är från 1676:

Till varje gallon (3 liter) blanda i ett halvt kilo socker, och koka det ungefär en kvart eller en halvtimme; låt sen svalna och tillsätt mycket lite jäst, och det kommer att jäsa och rena sig från det lilla slagg som spriten och sockret kan ge: för sedan över det till en tunna och balnda i lite kanel och muskot, ungefär 15 gram av varje per 30 liter vin, förslut sedan. Efter en månad kan du tappa upp på flaska, och några dagar senare har du det mest delikata friska vin med en smak liknande Rhenish-vin. […] Drycken håller sig inte länge om inte den förvaras svalt. (Vinetum Britannicum, s. 176, London, England 1676.)

Här är ett annat mer modernt recept (engelska) och några reflektioner om att göra björkvin.

4. Öl

”Björk öl” i den vanligaste formen i USA är en kolsyrad dryck gjord av örtextrakt och björkbark. Det har en smak som liknar ”root beer”.

Efter att saven har tappats destilleras den till en olja, som sen tillsätts till den kolsyrade drycken för att ge den dess distinkta smak.

I Europa har björköl aldrig varit någon läskeblask utan riktig öl med alkohol. Det är känt från åtminstone 1600-talet och var vanligt i norra Europa.

I Sverige har björksav används för att brygga öl genom att blanda det med malt och jäst. En beskrivning från Småland år 1749 säger att öl av björksav ibland smaksattes med pors (Myrica gale L.).

I sydvästra Finland har en typ av öl gjorts av björksav blandat med mjöl och malt.

5. Mjöd

Vanligtvis brygger man mjöd från vatten, honung och jäst. För att göra mjöd av björksav byter du ut vattnet mot sav. Jag har inte testat det själv, men gissar att det kan ge en svag ton av björk åt mjöden, plus lite näring.

6. Vinäger

Över hela Europa har björksav används för att göra vinäger. Vinäger kommer från det franska ordet vinaigre och betyder ”surt vin.” Källor säger att björksavsvinäger har använts i Sverige, Estland, Vitryssland, Ungern, med mera. Jag har inte lyckats hitta något recept, men man borde kunna använda det här från Mother Earth News och använda björksavsvin som alkoholingrediensen.

Läs mer

Use of birch sap

Uses of tree saps in northern and eastern parts of Europe

Birch Sap – Nordic Food Lab

Nej, alla människor är inte lika mycket värda

Låt oss ta en titt på ett av de mest missbrukade uttrycken i vår tid

Hur ofta har man inte hört proffstyckare och folk i offentlig sektor säga att dom står för “alla människors lika värde”?

Det går inte en vecka utan att någon i media uttalar sig på ett robotliknande sätt utan någon vidare eftertanke till vad som egentligen sägs.

Den meningen har använts som förevändning för att avskeda folk från sina jobb, kalla folk för rasister, och motivera allt möjligt politiskt förmynderi.

Påståendet om “alla människors lika värde” låter fint, men det krävs inte mer än en minut av eftertänksamhet för att inse att det inte stämmer.

Så låt oss ägna en minut åt den här frågan om människovärde, som är den mest grundläggande ett samhälle vilar på.

Alla människor har inte lika värde genom livet. Människovärde är inte något som objektivt kan mätas eller vägas på en våg oberoende av betraktarens egna värderingar. Människovärde är något subjektivt.

Jag tror ändå dom flesta av oss, förutom sanna rasister, kan enas om den självklara sanningen att alla människor är skapade lika, det vill säga vi har samma okränkbara och ofattbara värde i livets första skede. Detta oavsett hudfärg, kön, och ursprung.

Människor föds förstås inte med samma förutsättningar och potential. Vissa föds smartare än andra, vissa är musikaliskt lagda från födseln medan andra föds till tondövhet, vissa föds med funktionsnedsättningar medan vissa föds med vad många skulle kalla fysiologisk “begåvning” (som tre bröder på min grundskola som alla hade helt sjuka magrutor och muskler redan på mellanstadiet utan någon som helst styrketräning, de var söner av Hercules).

Men människovärdet är fortfarande lika om du frågar mig, helt baserat på mina egna moraliska principer.

Trots det så är alla bebisar ändå inte lika mycket värda i verkligheten, och vilken förälder som helst skulle bevisa min poäng om det kom till kritan. Tänk efter, vid livsfara skulle du först rädda dina egna barn eller någon annans?

För mig är svaret givet. Jag skulle med mitt liv som insats försöka rädda alla barn. Men om det inte fanns någon annan utväg, om jag var tvungen att välja, så skulle jag först rädda mina egna barn. Det vill säga jag värderar mina egna barn högre än andras.

Så nej, alla bebisar är inte lika mycket värda för mig, och vem som helst som har barn skulle hålla med. Men jag skulle för den skull inte tveka att riskera mitt eget liv för att rädda någon annans barn. Jag tror det är det mest naturliga i världen att vilja skydda dom svaga.

Alla människor är inte lika mycket värda, men däremot anser jag att rätten till liv, frihet och strävan efter lycka, de berömda orden från USA:s självständighetsförklaring, är något som tillhör alla människor från födseln. Det är däri som det lika värdet ligger, i en människas okränkbara rätt till frihet.

Men det är just det, att efter födseln så är det ens handlingar som avgör ens värde och värdighet för omgivningen.

Men man kan förverka sin rätt till frihet. Man kan förverka sin rätt till strävan efter lycka. Man kan förverka sin rätt till liv.

En kallblodig mördare är, om du frågar mig, inte värd någonting.

Några få av de som vurmar för ”alla människors lika värde” kanske faktiskt tycker att en massmördare eller våldtäktsman är lika mycket värd som ett oskyldigt nyfött barn, men mer troligt så förstår dom inte vad dom själva säger.

En mördare har definitivt förverkat sin rätt till frihet, och beroende på vem du frågar också rätten till sitt liv.

Jag skulle inte tveka en sekund att offra tusen mördares liv om det räddade en enda person ur min familj.

Så för att sammanfatta:

Nej, alla människor är inte lika mycket värda. Människovärdet är inte heller konstant genom livet, men vi föds alla med samma rättigheter, vilka är rätten till liv, frihet och strävan efter lycka. Från födseln är det våra handlingar som bestämmer vårt värde för omgivningen.

Ett väldigt grundläggande steg på vägen mot att uppskattas av andra är att börja med att faktiskt respektera andra människors rätt till liv, frihet och strävan efter lycka.

Före varje handling du gör, tänk efter en extra gång om det du vill göra kränker någon annans rätt till sitt liv, sin frihet eller sin strävan efter lycka.

Den gyllene regeln är rätt vettig att följa om man vill uppskattas och värderas högt av sina medmänniskor:

Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta, om det gjordes mot dig, det vill säga bemöt andra som du själv vill bli bemött.

Idealism och realism

Idealism och realism” är en fin liten dikt på tre korta strofer av det store poeten Gustaf Fröding (1860-1911) som torde ha förargat en och annan politiker och herrehyllare när den publicerades 1894. Så här går den:

Nu är jag led vid tidens skism
emellan jord och stjärnor.
Vår idealism och realism
de klyva våra hjärnor.

Det ljugs när porträtterat grus
får namn av konst och fägring.
En syn, som svävar skön och ljus
i skyn, är sann som hägring.

Men strunt är strunt och snus är snus,
om ock i gyllne dosor,
och rosor i ett sprucket krus
är ändå alltid rosor.

I idealismens tankevärld ser man gärna verkligheten som ”vad den borde vara” i en perfekt värld. Tankar, idéer och känslor står över den fysiska verkligheten.

Realismen, å andra sidan, menar att verkligheten existerar oberoende av vad man tycker, tänker eller känner. Man fokuserar på ”vad som faktiskt är” och agerar därefter.

Som med det mesta tror jag att lagom av allt är bäst; en lagom balans av idealism och realism. I Sverige lever vi dock sedan länge i den totala idealismens tidevarv.

Sveriges överhet har en oändlig mängd idéer om hur undersåtarnas liv ”borde” se ut, och tvekar inte en sekund att använda statens våldsmonopol för att förverkliga sina visioner. När ohämmad idealism kombineras med våldsmonopol kan det snabbt spåra ur. Det visar historien.

Men historien visar också att Verkligheten har en förbluffande förmåga att själv-korrigera när visioner driver allt för långt ifrån verkligheten.

Värt att lägga på minnet: Käbbel är käbbel, än hur fint det låter.

Den okränkbara rätten

Alternativt namn på dikten: Åt helvete med ”självförsvarsspray”. Riktigt självförsvar och riktiga vapen åt folket!


Den fria mannens rätt
Vare sig han tillhör allmoge eller kungaätt
Är rätten att värna liv och lem
Och försvara familj och hem

Med knuten näve eller vapen i hand
Allt är tillåtet för att skydda familjeband
Livet är det käraste man har
Hur kan rätten att värna det vara annat än okränkbar?

Tacka vet jag staten

Vad skulle jag göra utan staten?
Jag har ju knappt pengar till husrum och maten
Vem skulle betala för min välfärd?
Vem skulle betala för att mitt barn blir lärd?

Vem skulle betala för vägen?
Att det fanns vägar innan staten är väl bara en sägen?
Vem skulle betala för sjukhus?
Vem skulle förbjuda alla farliga rus?

Vem skulle skydda mig från tjuveri?
Utan staten har jag väl inte råd att vara fri?
I skuld och med en börs som ständigt är tom
Utan staten skulle jag väl hamna i träldom?

Så många frågor som inte får svar
Om jag ändå hade alla mina pengar kvar
Mer än halva min lön försvinner
Den försvinner likt en flod som rinner

En dag följde jag floden söderut
Men när jag såg vart den rann gav jag upp ett tjut
Vem var nu den tjuvande saten?
Jo, det visade sig vara staten!

”Landets museer ändrar kurs”

I bästa Nordkoreansk anda vill nu Sveriges museer, på skattebetalarnas bekostnad, göra sitt för att skapa sammanhållning och gemenskap i det nya globaliserade Sverige.

Om vi bortser från den moraliska frågan om museer verkligen ska finansieras med statens våldsmonopol, dvs. med vapen i hand, så kan man tycka att museernas uppgift borde vara enkel; att ge en så objektiv bild som möjligt av Sveriges historia, och av de folk som levt här genom tiderna.

Men när det kommer till en ideologiskt driven förmyndarstat är ingenting enkelt.

Den historia som idag skildras på landets museer är enligt en rapport av den statliga förvaltningsmyndigheten Riksutställningar ett ”stort hinder för ökad mångfald”.

Rapporten menar att ”svenska museer inte speglar ‘det mångkulturella Sverige’ – det vill säga alla svenskar” och att det är ”ett resultat av en omfattande strukturell diskriminering”.

Jag tror de som skrivit rapporten överskattar museernas roll i en invandrares beslut att stanna i Sverige för gott.

Än vilket land man talar om i världen så tror jag inte någon invandrare har flytt landet på grund av att han kände sig kränkt när han inte hittade sina förfäders ben på stadens lokala museum.

Varför inte istället skildra vår historia som den är; en historia om extrem fattigdom och hårt arbete i jakten på frihet och lycka.

Välståndet i detta land skapades inte av socialdemokratin, och det skapades inte på ett år eller ens ett århundrade, utan det är ett resultat av tusentals år av slit med att förvandla vildmark till åker, malm till järn och skog till virke.

Det om något skulle skicka rätt signaler till människor som söker sig hit med förhoppningar om att skapa sig ett bättre liv. Det kräver hårt arbete på frihetens grund.

Men nu är det inte vilket land som helst vi pratar om utan Sverige, fablernas land.

Det gamla museiberättandet är föråldrat och kan inte tas med in i framtiden, menar Ulrica Grubbström, vd på Västerbottens museum (P1-inslag, 7/3):

”Vi kanske måste släppa 1800-talsbondgården och fundera på om vi kan nyttja husen och berätta andra berättelser”

Till exempel så föreslår Musei-VD:n att bondefamiljens gamla byggnader kan användas för att skildra “socialhistoria” ellr “genusperspektiv”.

Som tips till studiebesök för Ulrica och resten av landets musei-chefer kan jag föreslå ett besök till den Demokratiska folkrepubliken Korea och deras Korean Revolution Museum och Victorious Fatherland Liberation War Museum, där barnen från tidig ålder fostras in i den nordkoreanska gemenskapen.

Victorious Fatherland Liberation War Museum
En väggmålning från Victorious Fatherland Liberation War Museum i Nordkorea. Ett museum i nationens tjänst.

I det demokratiska Nordkorea är det den Store Ledaren som enar landet. I det demokratiska Sverige är det Värdegrunden™. Jämförelsen kan tyckas extrem, men både Nordkorea och Sverige är faktiskt extrema relativt till omvärlden.

Med det sagt är jag så klart väldigt glad att jag föddes i Sverige och inte i Nordkorea, för i Sverige är yttrandefriheten fortfarande relativt stark. Visst, man kan förlora jobbet eller vänner om man uttrycker fel åsikt eller delar en länk från fel sida, men man blir inte kastad i fängelse eller skickad på värdegrundsjustering – inte än så länge i alla fall.

Kim Il Sung och Kim Jong Un med nationens barn
Kim Il Sung och Kim Jong Un med nationens barn. Tro om också Nordkorea har ”gratis” inträde till sina museer?

Rapporten från Riksutställningar nämner också att ”det i vissa grupper finns en besvikelse över att förändringsarbetet på museerna går för långsamt”. Många människor har ”uttryckt former av tröstlöshet eller ilska” över känslan att förändringen inte blir av. De kanske rent av känner sig kränkta.

Men om det är någon institution där förändringar borde få ta tid, där man inte ska ha allt för bråttom att ändra på saker, så är det väl ändå på ett museum?

Solidaritet

Beskatta hans mark, beskatta hans hus, beskatta både brädor och grus.
Beskatta hans traktor, beskatta hans häst, lär honom att skatt är bäst.
Beskatta hans jobb, beskatta hans lön, han jobbar ändå på under stånk och stön!
Beskatta hans ko, beskatta hans gröda, beskatta hans vatten, beskatta hans föda.
Beskatta hans slipsar, beskatta hans hatt, beskatta något mer bara därför att.
Beskatta hans tobak, beskatta hans sprit, beskatta hans nöjen, beskatta hans skit.
Beskatta hans bil, beskatta hans vin, beskatta hans cykel, beskatta hans bensin.
Beskatta allt han äger och svara hans ilska med att allt blir lättare utan hans trilska
När han skriker och klagar; beskatta honom mer, beskatta honom så han bönar och ber
Bry dig ej om hans vädjande skri, det kostar faktiskt att vara fri!
Beskatta hans kista, beskatta hans gravsten, beskatta jorden som håller hans ben
Sätt dessa ord på hans grav: Krossad av skatter, dog som slav.
När han är borta, tacka för solidariteten och lyft på hatten. Sörj han slapp undan arvsskatten.

Den här dikten har jag anpassat till svenskan från det engelska originalet med okänd författare. Här är originalet (som jag gillar ännu mer):
Tax his land, tax his bed, tax the table at which he’s fed.
Tax his tractor, tax his mule, teach him taxes are the rule.
Tax his work, tax his pay, he works for peanuts anyway!
Tax his cow, tax his goat, tax his pants, tax his coat.
Tax his ties, tax his shirt, tax his work, tax his dirt.
Tax his tobacco, tax his drink, tax him if he tries to think.
Tax his cigars, tax his beers, if he cries tax his tears.
Tax his car, tax his gas, find other ways to tax his ass.
Tax all he has then let him know, that you won’t be done till he has no dough.
When he screams and hollers; then tax him some more, tax him till he’s good and sore.
Then tax his coffin, tax his grave, tax the sod in which he’s laid.
Put these words upon his tomb, taxes drove me to my doom.
When he’s gone, do not relax, its time to apply the inheritance tax.